Översikt

Handelsspänningarna och den ökade globala osäkerheten grumlar utsikterna för den ekonomiska tillväxten i euroområdet. För 2025 som helhet anses dessa effekter delvis uppvägas av en starkare ekonomisk aktivitet än väntat under det första kvartalet, vilket sannolikt delvis återspeglar tidigareläggningen av export i avvaktan på högre tullar. På medellång sikt väntas den ekonomiska aktiviteten få stöd av de nyligen tillkännagivna nya finanspolitiska åtgärderna. Grundscenariot utgår från att de amerikanska tullarna på varor från EU, som har ökat till 10 %,, kommer att kvarstå under hela prognosperioden. Tillsammans med den ökade handelspolitiska osäkerheten och den senaste tidens appreciering av euron kommer de högre tullarna att tynga euroområdets export och investeringar samt, i mindre utsträckning, konsumtion. Däremot bör nya statliga investeringar i infrastruktur och försvar, främst i Tyskland, stärka inhemsk efterfrågan i euroområdet från och med 2026. Överlag finns förutsättningarna fortfarande för att euroområdets BNP-tillväxt ska stärkas under prognosperioden. En gradvis återhämtning torde särskilt få stöd av stigande reallöner och sysselsättning, mindre restriktiva finansieringsförhållanden – främst som resultat av de senaste penningpolitiska besluten – och en återhämtning i utländsk efterfrågan senare under perioden. Den genomsnittliga årliga reala BNP-tillväxten väntas bli 0,9 procent 2025, 1,1 procent 2026 och 1,3 procent 2027. Jämfört med ECB:s makroekonomiska prognoser för euroområdet i mars 2025 är utsikterna för BNP-tillväxten oförändrade för 2025. Detta återspeglar bättre inkommande data än väntat, som till stor del anses uppvägas av effekterna av handelsspänningar och eurons appreciering. Handelsspänningarna och den starkare växelkursen har lett till en nedrevidering av tillväxten för 2026, medan tillväxten är oförändrad för 2027.^[1]

Den totala inflationen, mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), väntas ligga kvar under 2 procent på kort sikt, men väntas på medellång sikt återgå till målet. Inflationen beräknas sjunka under 2025 och nå en bottennivå på 1,4 procent under första kvartalet 2026, för att sedan återgå till 2,0 procent 2027. Nedgången i den totala inflationen under 2025 bedöms delvis bero på negativ energiinflation efter den senaste tidens nedgång i oljepriser och grossistpriser på naturgas. Energiinflationen väntas förbli negativ fram till 2027 när nya åtgärder för att begränsa klimatförändringarna träder i kraft inom ramen för det nya utsläppshandelssystemet (ETS2). Efter en tillfällig ökning under andra kvartalet 2025 väntas livsmedelsinflationen sjunka till strax över 2 % 2027. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel (HIKPX) väntas sjunka på grund av tjänstekomponenten när effekterna av fördröjda prisjusteringar på vissa poster klingar av, lönetrycket minskar och lägre energipriser slår igenom i prissättningskedjan. Löneutvecklingen torde fortsätta att följa sin nedåttrend när trycket att ta igen tidigare reallöneförluster avtar. I kombination med en återhämtning i produktivitetstillväxten väntas detta leda till en betydligt långsammare ökning av enhetsarbetskostnaderna. Det externa pristrycket, som avspeglas i importpriserna, väntas förbli måttligt under förutsättning att EU:s tullpolitik förblir oförändrad, med ett visst nedåtriktat tryck beroende på den starkare euron och prisfallet på energiråvaror under de senaste månaderna. Jämfört med prognoserna från mars 2025 har utsikterna för den totala HIKP-inflationen reviderats ned med 0,3 procentenheter för både 2025 och 2026 till följd av antaganden om lägre råvarupriser på energi och apprecieringen av euron. Utsikterna är oförändrade för 2027.

Två scenarier har utarbetats för att illustrera riskerna med USA:s tullpolitik och den rådande stora osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna för euroområdet. I ett milt scenario förutses avskaffandet av bilaterala tullar mellan USA och EU (dvs. tullar på noll) och en snabb minskning av den handelspolitiska osäkerheten till nivåerna före 2018. I ett sådant scenario skulle tillväxten bli 0,3–0,4 procentenheter starkare 2025–2026 än i grundscenariot, medan inflationen skulle bli marginellt högre 2026–2027. I ett allvarligt scenario förutses en ytterligare höjning av amerikanska tullar över hela linjen (i linje med tillkännagivandet av så kallade ”ömsesidiga” tullar i USA), symmetriska motåtgärder från EU och en fortsatt högre handelspolitisk osäkerhet. I ett sådant scenario skulle tillväxtutsikterna bli betydligt svagare under hela prognosperioden medan inflationen skulle bli lägre – särskilt senare under perioden. Denna utveckling beskrivs i ruta 2.